Härliga Villa Gransholm
Lördagen den 27 feb. fest på Villa Gransholm...

Istappar, stora magnifika

väller fram

Det är bäst att de hänger kvar... Kvällen är lång och gumman tö är framme...


Kung Bores skulpturer
Kanske morgondagen känns som om en istapp ramlat på skallen. I alla fall skulle man kunna skylla på det!

Klart att man ska fira!

Det finns alltid något att glädjas åt och jobba för...
Att ha fest tillsammans med människor är det bästa som finns och att få ha den på ett ställe som Villa Gransholm är hälften av nöjet, en ren ynnest.
Tack snälla Monika, Stefan och Hjördis, som ställt upp för oss så helhjärtat.
Tack för ert fina hus som gör oss så glada och varma inuti!


Tack också till alla människor som gjorde vår 5-årsvecka till ett oförglömligt minne!
Tack för blommor och presenter och glada hejarop!
Det är ni som gör att vi finner lust och ork till att fortsätta ett tag till!

...och härliga Everts kvintett

För det gör detsamma, för han är min soldat, någonstans i Sverige... Drömmarnas orkester spelar upp i Gransholm...


Det är vi som fixar festen!
Vi har det så roligt Stig och jag när vi fixar och donar inför en fest. På något märkligt sätt blir allting "bara till". Den ena idén kommer efter den andra och plötsligt är det dax att klä på festkläder och känna förväntningarna stiga.
Klart att det finns en massa oroshärdar innan, som tex. ska det komma några... räcker maten... räcker spriten... tänk om och tänk om...
Men vi konstaterar för det mesta, att oron var bara till för sig själv. Så... nästa gång vet vi, att vi inte ska oroa oss, säger vi varje gång...

Vi åkte hem båda kvällarna med ett lyckorus. Så himla många trevliga människor det finns! Och vilken tur att alla har samlats i Gemla!

Med god hjälp av Hjördis, kvällarnas snyggaste böna...Kanske var det hon som var i rum nr. 14...
Vad vore livet utan Hjördis?
Aldrig sur.
Aldrig trött.
Aldrig oäven.

Alltid snygg.
Alltid trevlig.
Alltid hjälpsam.

Med andra ord; EN RIKTIG PÄRLA.
Om hon någon gång skulle bli arbetslös: Anställ henne.
Vi kan bli hennes referenter.

Våra hjälpredor
Eva Svensk, vår ständiga festfixare... Tove, vår dotter, med kompisarna Carro, Simone och Jenny. Goda medhjälpare och diskare. Bra tjejer som börjar bli vana vid kalas! Tack till er alla! Ni kanske kan få jobb på fler ställen...

Mat från Kallskänksgourmèt.

Stickan samlad inför kvällen... Ska han hålla tal eller inte?
Det är bäst jag tänker över saken en sista gång... Ska jag säga något eller inte...

Det är bäst att jag rådgör med Janne, han har ju varit med förr...
-Snälla Janne, vågar jag säga det jag tänker, eller tror du att Ulla blir sur?
-Ulla? -
-Hon är väl alltid sur!


Så börjar folket komma... Glada, förväntansfulla och himla snygga!
Festligt ska det bli här i kväll. Vi är redo! Men fasen va trångt här är...

Carro och Tove, kvällens drinktjejer!
Hjälp hur gör man om någon vill ha två drinkar, mamma?

Ingrid i kvällens vackraste, djärvaste stass!
Ikväll slapp hon baka ostkaka, Ingrid med sin fina lila stass, förförisk och majestätisk glider hon fram i vimlet.

Dansar hon inte med självaste Fred Astaire...

Denna kväll ska bli en kvällarnas kväll! Nu ska vi ha roligt och dansa!

Snart börjar det. Vi kan väl sitta här en stund och vila innan. För den blir det jobbigt!
Fixarmaffian har tagit plats. Är det inte rör, så är det motorsaker, är det inte motorsaker, så är det folk eller barn. 
Nu är det dax att pusta en stund på Villa Gransholm innan det värsta börjar.
Man vet ju inte i köldtider. Kanske ett rör också släpper loss!

I egen hög person...
Gemlas fixarkung. Det inte Hildingsson kan, kan ingen.
Han blåser liv i den döaste cykel. Jag hade en som var utrotningshotad. Men han pratade lite snällt med den och sedan var det klart. Och för att inte tala om våra gräsklippare. De har verkligen fått ligga och prata av sig på analyssoffan ett antal varv hos Hildingsson.
Vad vore Gemla utan dessa "förståssigpåare"?

Kvällens snyggaste entré
Så skrider hon ner, Maja, sångerska i Everts.

Här gör han entré Börge Nielsen som höll ett brandtal för Stig att han skulle söka kommunchefsjobbet i Alvesta... Tja, varför inte! Det skulle inte bli sämre i alla fall. Fast han vill nog ha ha kvar Macken också... Kanske kan han jobba på båda ställena och så får jag skaffa mig en ny fru... Jag har hört att fruar är bra att ha i hemmet.

Lekarydsborna väller in... Det var väl det han talade om Börge, att det skulle bli en sammanslagning av byarna...

I alla fall verkar de ivriga på att ta sina lovar runt Gemlatrakten.
-Är det månne ett frieri på gång här också? Ja man kan aldrig vara säker...

Ja, det var ju inte bara Lekarydsbor på festen, en och annan Ellandabo minsann också! Till och med ett antal...

...och för att inte tala om alla dessa Mohedabor... Va gör dom i Gransholm?
Jo visst ja, de är ju på fest!
Tack Kalles Shopperdelar för den fina huvtröjan. Den ska jag ha på mig när jag kör min HD! Och du den där turen till Helsingör, när ska vi ta den?
 


Jag underar om inte den där "Snickeri-Eketkillen" Karlsson har börjat fria i Ellanda, det ser nästan ut så, eller?
Jag tycker handen ligger så där avslappnat vant på stolsryggen... Hmmm, det måste vi syna!

Fast här verkar han ju fira med några andra... Hmm, detta måste vi ta reda på...

Vi brukar fråga bonden May om hon inte vill ha sig en fru?
Det skulle hon behöva så mycket som hon har för sig!
Tänk va härligt att komma hem till en liten fru som har middagen klar efter att hon varit på Maxi och demat!

Eller hur Lina, skulle vi inte kunna skicka in en ansökan åt morsan, så hon får sig en fru?
Jo. det gör vi!

Ja, den här gubben behöver kanske inte ens annonsera! Man ser klart och tydligt den handfasta fattningen.

Här är några som hittat sig ett eget ställe, lite så där vid sidan av...

...för att ha så nära som möjligt till sina kavaljerer.

Här samtalar vi över gränserna Ellanda - Gemla

En kväll för nya bekantskaper och samtal. Tänk va härligt!


Kvällens snyggaste blus som jag beundrade.
Tänk om jag hade haft en så snygg fru! (Jag menar jag har ju inte ens NÅGON, min man är ju ingen fru och dessutom jobbar han i butiken hela dagarna så jag får skotta min egen snö!)

Det ser nästan ut som om de känner varandra... Men hur är det egentligen, är det inte Edgar och Anita? De måste väl ha någonting ihop?


Precis som de här två...
Micke är minsann son till Mackförestånderskan Ulla Johansson.
Han ser till att hon får vara utan slag i huvudet för det mesta. Tur att han finns! (Och tur att hans fru finns också för den delen!)